Hemmakebab godare än köpekebab

Åh, näst pizza är väl kebab något av det godaste. Matminnen väller över en när det gäller den här typen av ”nyrätter” och man minns när man åt det första gången, och hur man fastnade.

Kebab provade jag i början av 1980-talet i arabkvarteren i Paris. De skar av toppen av en halv frasig limpa och fyllde med den ljuvligaste blandning av nygrillat kött, grönsaker och stark härlig sås. Det går inte att återskapa, men jag ska visa en variant på detta som är enormt gott och mycket godare än när du går och köper kebab.

En bra utgångspunkt är välmarinerat kött som blivit över från en grillning. Receptet på just den här grillningens marinad är hemlig än så länge, men kommer senare här på pulvermos.  Andra grilltips här. Utgångsråvaran är i alla fall vanlig benfri karré. Den har jag vid ett tidigare tillfälle kolgrillat under lock, med en liten röklåda med spån i som sällskap. Medium för att bevara saftigheten. Indirekt grillning för att inte få ytan bränd.

Strimmla upp de grillade bitarna i lagom tjocka munsbitar.

Du behöver också förbereda strimlad sallad, kanske lite finskuren lök, samt riven ost.

Kebabsås
Kryddblandning
Sallad och ost

Gör också en kryddblandning. Där kan du experimentera lite själv, men den behöver innehålla spiskummin, chili, lite salt (beroende på hur salt köttet är innan).

Du behöver också en kebabsås. Receptet på den är också hemligt än så länge, men kommer senare på här på pulvermos.se. Ett tips är att blanda majonäs, turkiskt yoghurt och fixa till konsistensen med en aning vanlig filmjölk. Den ska vara rinnig, men inte lös. Men hur du kryddar den ber jag att få återkomma till. Vill du inte krångla så köper du färdig kebabsås och har eventuellt i lite chili.

Som bröd använder jag vanligt mjukt tacobröd. Det går även att använda libabröd, som ger större en större måltid. Skölj brödet hastigt under kranen och lägg upp så att du kan göra flera kebaber samtidigt. Sköljningen är till för att det inte ska bli torrt och hårt när du värmer det.

Upplagt kött i brödet
Brödet i grilljärnet
Allt på plats före vikning

Innan du steker köttet ska du sätta på det dubbelsidiga grilljärnet så att det hinner bli uppvärmt.

Det är en fantastisk uppfinning som man kan använda till en hel rad olika rätter, inte minst italienska paninis.

Nu är allt färdigt i ditt kebabkök. Dags att steka. Kör stekjärnet ganska varmt, minimalt med olja i (det rinner lätt annars ur brödet). Efter att tillsammans med kryddblandning ha brynt köttet lite krispigt på ytan (inte bränt) sänker du värmen drastiskt och låter det ligga i 1-2 minuter innan du lägger upp lagom portioner i bröden (ta två bröd i taget). Vik sedan brödet på mitten och lägg i grilljärnet. Där tar det ca tre minuter på medelvärme innan brödets utsida är frasig och randig, medan insidan fortfarande är mjuk och go.

Gott, nyttigt och hemmagjort

När du tar ut brödet och viker upp det, lägger du genast i den rivna osten, så att den smälter av värmen. Därpå sallad, och eventuellt lök, och sist kebabsåsen. Vik först upp nederdelen och vik därefter in kanterna och tryck till, så har du en kebab i bröd.

Njut sedan av det frasiga brödet, det krispiga köttet, hettan från kebabsåsen och svalkan från salladen.

Gör du en större kebab kan du rulla in den i lite aluminiumfolie och avsluta med att sätta en halvliters platspåse i botten, så undviks allt spill om såsen rinner ut. Efterhand lär du dig att lägga i lagom med sås för att det inte ska rinna.

Det är självklart inte fel att toppa med fefferoni. En del gillar att ha tunna strimlor av saltgurka.

Du kan naturligtvis byta ut köttet eller komplettera det med falafel-bullar. De går att göra i förväg och kan sedan bara värmas.

Strix gör om Brännebrona Gästis

I ett upprop har Götene Kommun gått ut och bett folk att skänka prylar från 1950-talet till Brännebrona Gästis inför att TV-programmet Kniven mot strupen snart ska komma dit och göra om restaurangen.

Programmet är av samma typ som Gordon Ramsay gjort populärt – i princip har det hittills handlat om Arge Kocken som skäller ut folk för att de gör så dålig mat, det blir lite terapi där eventuella konflikter reds ut, och sen görs restaurangen och menyn om. Alla blir glada och arbetet i köket flyter lätt. Kommande säsong sägs Alexander Nilsson komma att ändra attityd och ska istället vara mera av en mentor för restaurangägaren.

Det är alltså kändiskocken Alexander Nilsson som har huvudrollen. Den helt unika arkitekturen på Brännebrona Gästis, som folk till och med vill k-märka, får säkert nu ännu starkare 1950-talsprägel.

Frågan är hur man gör modern mat som ändå känns som om den vore från 1950-talet? Det ska bli spännande att se hur Alexander komponerar menyn.

 

Nyrökt röding på cheddar rules

Röding är en av de godaste fiskar som finns, särskilt om den är nyrökt.

Nyrökt röding på rågbröd och cheddar

I Sjötorp, Mariestad, införskaffades en styck sådan när fiskaffären vid slussen öppnade för säsongen. Bättre och nyttigare förrätt kan jag inte tänka mig.

Som botten, tag hårt rågbröd. Rågsmaken passar mycket bra till rökta rätter.

Lägg på lagrad cheddar eller liknande ost. Låt gå i micron 30 sekunder så att osten smälter en aning.

Smula på lite rensade rödingbitar. Mosa gärna till dem lite.

Toppa med nyskördad gräslök.

 

Hittade snabbt billigaste blandfärsen

Jag kollar igenom reklambladen från livsmedelsaffärernaför att se om några av mina favoritvaror säljs extra billigt. Det slipper jag nu. Senast igår när jag behövde blandfärs. Då såg jag direkt vilken butik som just nu erbjöd det bästa priset. Eftersom jag köpte tre kilo sparade jag 60 kronor.

Matpriskollen är en tjänst som listar alla extraerbjudande i butikerna som finns där jag bor. Det verkar som om de som sköter tjänsten verkligen håller sig uppdaterade. Tjänsten finns också som app för Iphone.

När jag hittar en vara kan jag enkelt lägga till den till en inköpslista. Denna lista kan jag sedan bygga ut med ytterligare varor jag behöver köpa. Listan går dessutom att maila iväg om det är någon annan i familjen som sköter inköpen.

Det finns också en matchningsfunktion i appen. Där kan jag lägga i de varor jag är särskilt intresserad av. Då matchas dessa mot erbjudanden i de butiker jag valt ut som favoriter. Jag brukar till exempel bunkar upp entrecote i frysen inför grillsäsongen.  Bättre att köpa 10 kg för 79 kronor kilot, än att köpa för 150 kronor kilot en stressig fredag inför lördagsgrillningen. Dock ser jag att t ex lax som finns som extrapris just nu, inte funkar med matchningsfunktionen. Det är synd, men grundfunktionerna är så pass bra att jag gladeligen gör gratisreklam för tjänsten.

På webbplatsen finns en särskild kategori för vanliga kuponger man kan skriva ut och ta med till affären. Hittills har det dock inte varit några attraktiva erbjudande där. Dessutom förtar det lite av tjänsten huvudidé, nämligen att spara på papper. Kupongerna borde ligga i appen så att man kan visa upp dem i affären på sin smartphone, kanske kombinerat med en streckkod.

Bra vidareutveckling vore att koppla appen till ens ICA-kort eller Med Mera-kort. Till exempel så att jag i affären kan kolla saldot på mina kort. Eller kolla historiken – vad var det nu igen jag fick betala för burktomaterna förra veckan.

Pizzabluffen ingenjören avslöjar

Av priset att döma får man mera pizza om man köper en familjepizza.
Faktum är att en familjepizza upplevs som mer än tre pizzor.

Men så är inte sanningen. En familjepizza kostar i regel mera än två pizzor men mindre än tre pizzor. Samtidigt är en familjepizza mindre till ytan sett än vad två pizzor är. Närmare bestämt får man 29 kvadratcentimeter mindre pizza om man väljer det dyrare alternativet.

Det är en rejäl vinst för pizzerian att baka en familjepizza, jämfört med att baka två vanliga pizzor. Både i tid och pengar. Samtidigt ger det också mer pengar.

Jag tittar in på en sajt för pizzerior och väljer slumpmässigt en av pizzeriorna. Där kostar den billigaste pizzan, en Margerita, 55 kronor. Samma pizza i familjeformat kostar 150 kronor. Att köpa två vanliga kostar då alltså 40 kronor mindre än en stor.

På andra pizzerior jag varit på har förhållandet varit detsamma.

I och med mindre yta och mindre arbete borde ovanstående familjepizza kosta högst 90 kronor.

Låt oss nu gemensamt tala om detta för alla pizzerior i landet och ändra på prissättningen på våra pizzor.

© Tomas Carlsson 2011-11-24

 

 

Inka-mat efter crowd sourcing

Wikipedia, Google och snälla människor på e-postlistor har deltagit i att ta fram maten jag bjöd på i Internationella Matklubben. Temat var Inka och jag bestämde mig för att hålla rätterna så mycket till Peru som möjligt. Bilder längst ned i inlägget.

Först blev det Papa a la Huancaina. Det är en traditionell kall rätt som fungerar som starter eller som picknickmat. Namnet Huancaina kommer från orten rätten kommer från och är också namnet på själva såsen. Det lär finnas närmare 400 olika sorters potatis i den sydamerikanska matlagningen. Jag tog vad jag hade.

Rätten är inte alls svår att göra. Den gör sig själv. Det som tar längst tid är att handla maten.
Koka potatis och låt den kallna. Gör såsen under tiden.

Såsen består av queso fresco = fetaost, färsk chilipeppar (helst gul aji amarillo, men det är svårt att få tag på), mera andra sorters peppar beroende på vilket recept du letar upp, kondenserad mjölk, vitlök, olivolja, salt och peppar. Kör allt i en mixer och späd med teskedsvis med vatten till önskad konsistens.

Det som blir över blir en alldeles formidabel bredbard ost när det stått i kylen ett tag.

Lägg salladsblad på en tallrik. Arrangera potatisskivor, svarta oliver och ägghalvor. Lägg på såsen. Det hela kan stå framme ett tag så att det är klart på bordet när gästerna kommer.

Som huvudrätt blev det en kombination av tre olika rätter:
Ceviche (citrongravad fisk)
Quinoa-sallad
Chimichurry (grön sås)

Marinadsåsen till Cevichen innerhåller allt möjligt. Jag kombinerade ett par olika varianter så att det slutade med lime, apelsin, koriander, diverse chilisorter (bland annat färsk), vitlök, rödlök, socker, salt. Finessen med marinaden är att den denaturera proteinerna och efter ett par timmar i kylen är fisken som gravad, fast med mycket mera frisk smak och mycket mindre fet.

Quinoa-salladen kan serveras halvvarm, men jag valde att servera den kall. Jag blandade röd och vit quinoa för att få det lite intressantare. Sedan i med fetaosttärningar, rödlök, chili, avokado och kryddor efter smak.

Chimichurry är en sås som passar till det mesta. Det är nästan som en pesto, fast utan nötter. Jag tog ett rejält knippe bredbladig persilja, plockade oregano i trädgården och körde det i matberedaren tillsammans med vitlök, chili, salt, olivolja och vinäger. Jag tog även i lite finhackad gul lök på slutet (kör inte den i matberederan för då blir den besk).

Som efterrätt satsade jag på chokladglass, kolasås, jordgubbar och nougat. Nu var det inga kokablad inblandade så det blev inte den sortens kolasås. Istället kokte jag en burk konserverad sötmjölk i vattenbad i fyra timmar. Och det blev alldeles ljuvligt gott. Som bröstmjölk på godissteroider. Det odlas ju en hel del kakao i sydamerika, så det fick bli det inka-aktiga här, men den som söker på inka-desserter hittar en hel del spännande varianter att laga.

Sammantaget blev det en ganska frisk och fräsch måltid. Det enda att anmärka på var att allt det syrliga slog ut det chilenska rödvin vi drack till (Gato Negro). Jag skulle nog rekommendera ett mexikansk mesigt öl istället till det här. Eller vanligt vatten för den som vill ha alkoholfritt.

Skärkötteri en vanlig torsdag

Vissa dagar behöver matlagningen gå ultrafort.20110520-021423.jpg Därför är det alltid bra att ha lite olika slags torkat kött hemma. Det håller sig hur länge som helst och blir bara godare av lagring.
Nu blev det fint skivad spansk korv, italiensk skinka och spansk skinka av iberico-typ.
God brännvins-cheddar och mörkt bröd till det.
Det som tog längst tid var att skära gräslöken i trädgården.