Gott mos är grönt mos – bättre mos på pulvermos 2

Ärtor i moset blir alldeles utmärkt gott.

Följer du dessutom förslagen i Bättre mos på pulvermos 1, så blir det extra bra.

Häll i de frysta gröna ärtorna tidigt i processen så att de hinner koka sig mjuka.

Extratips till er med kinkiga barn:

Koka ärtorna i vattnet först. Kör sedan med stavmixern så att de ”försvinner”, fortsätt sedan som vanligt med receptet. Det blir faktiskt väldigt gott, och så ser det lite roligt ut med ett mos som är alldeles grönt.

 

[box]Du som rynkar på näsan så fort du hör ordet ”pulvermos” – tänk om och testa mitt sätt att tillaga det[/box]

Inka-mat efter crowd sourcing

Wikipedia, Google och snälla människor på e-postlistor har deltagit i att ta fram maten jag bjöd på i Internationella Matklubben. Temat var Inka och jag bestämde mig för att hålla rätterna så mycket till Peru som möjligt. Bilder längst ned i inlägget.

Först blev det Papa a la Huancaina. Det är en traditionell kall rätt som fungerar som starter eller som picknickmat. Namnet Huancaina kommer från orten rätten kommer från och är också namnet på själva såsen. Det lär finnas närmare 400 olika sorters potatis i den sydamerikanska matlagningen. Jag tog vad jag hade.

Rätten är inte alls svår att göra. Den gör sig själv. Det som tar längst tid är att handla maten.
Koka potatis och låt den kallna. Gör såsen under tiden.

Såsen består av queso fresco = fetaost, färsk chilipeppar (helst gul aji amarillo, men det är svårt att få tag på), mera andra sorters peppar beroende på vilket recept du letar upp, kondenserad mjölk, vitlök, olivolja, salt och peppar. Kör allt i en mixer och späd med teskedsvis med vatten till önskad konsistens.

Det som blir över blir en alldeles formidabel bredbard ost när det stått i kylen ett tag.

Lägg salladsblad på en tallrik. Arrangera potatisskivor, svarta oliver och ägghalvor. Lägg på såsen. Det hela kan stå framme ett tag så att det är klart på bordet när gästerna kommer.

Som huvudrätt blev det en kombination av tre olika rätter:
Ceviche (citrongravad fisk)
Quinoa-sallad
Chimichurry (grön sås)

Marinadsåsen till Cevichen innerhåller allt möjligt. Jag kombinerade ett par olika varianter så att det slutade med lime, apelsin, koriander, diverse chilisorter (bland annat färsk), vitlök, rödlök, socker, salt. Finessen med marinaden är att den denaturera proteinerna och efter ett par timmar i kylen är fisken som gravad, fast med mycket mera frisk smak och mycket mindre fet.

Quinoa-salladen kan serveras halvvarm, men jag valde att servera den kall. Jag blandade röd och vit quinoa för att få det lite intressantare. Sedan i med fetaosttärningar, rödlök, chili, avokado och kryddor efter smak.

Chimichurry är en sås som passar till det mesta. Det är nästan som en pesto, fast utan nötter. Jag tog ett rejält knippe bredbladig persilja, plockade oregano i trädgården och körde det i matberedaren tillsammans med vitlök, chili, salt, olivolja och vinäger. Jag tog även i lite finhackad gul lök på slutet (kör inte den i matberederan för då blir den besk).

Som efterrätt satsade jag på chokladglass, kolasås, jordgubbar och nougat. Nu var det inga kokablad inblandade så det blev inte den sortens kolasås. Istället kokte jag en burk konserverad sötmjölk i vattenbad i fyra timmar. Och det blev alldeles ljuvligt gott. Som bröstmjölk på godissteroider. Det odlas ju en hel del kakao i sydamerika, så det fick bli det inka-aktiga här, men den som söker på inka-desserter hittar en hel del spännande varianter att laga.

Sammantaget blev det en ganska frisk och fräsch måltid. Det enda att anmärka på var att allt det syrliga slog ut det chilenska rödvin vi drack till (Gato Negro). Jag skulle nog rekommendera ett mexikansk mesigt öl istället till det här. Eller vanligt vatten för den som vill ha alkoholfritt.

Baconsoppa – barnens favorit

Soppa har två fördelar – det är lätt att laga och lätt att äta.
Grönsaker har två nackdelar – det är svårt att få barn att äta och det låter tråkigt.

Baconsoppa gillar nästan alla barn. Gör så här:

Koka en soppa på allehanda grönsaker, t ex blomkål, morötter, lök, purjolök, kryddgrönt, vitlök, osv.

Under tiden – klipp ned bacon, gärna den lite tjockare sorten, i små strimlor. Stek det ganska hårt så att det blir knaprigt. Ta bort en del av flottet, inte allt. Låt det stå vid sidan av och svalna.

Passera soppan i en mixer och red den med lite grädde och eventuellt en gnutta mjöl.

Stoppa i baconfräset strax före servering. Erbjud trevliga stavar av grovt bröd till att doppa i soppan.

Och kalla det ALDRIG NÅGONSIN grönsakssoppa med bacon. Det heter baconsoppa!

© Tomas Carlsson

Så blir det kokta fläsket stekt

En knaprigt god fläskestek

En redigt go dansk ribbestek med knaprig svål är inget svårt, men det tar lite tid. I alla fall  jämfört mot att gaffelpunktera och micra en färdigportion från kyldisken.

Man värmer ugnen till 250 grader och slänger en revbensstek, med svål, på rygg i en ugnsform (alltså det benfria som sitter utanpå Nasses revben läggs med svålen neråt). Häll på vatten så att det täcker svålen och ställ i ugnen. Det som händer är att man kokar ur fettet ur svålen så att den senare blir knaprig och fin. Denna metod funkar även för andra fettrika kötträtter där man vill öka knaprigheten.

Skala och skär några morötter i lagom munsbitar eller tjocka skivor.

Efter 20 minuter tar man ut steken och vänder den. Om du inte har köpt en stek med färdigsnittad svål, så skär du nu parallella snitt tvärs över, genom svålen och fettet, med 1/2 cm emellan. Vissa gillar att göra ett rutnät av snitt.

Gnugga in salt så att det kommer ner i skårorna, flingsalt funkar bäst. Lägg morotsbitarna i spadet och ställ in steken i ugnen i en halvtimme i samma temperatur som innan. Därefter sänker du värmen till 175 grader och låter steken stå i minst trekvart, tills svålen är brun och knaprig. Ta ut steken och låt den vila 10 minuter innan du skivar upp den.

Skyn slår du av och låter stå så att fettet flyter upp, skeda av det och krydda/salta.  Ställ i kylen för att bre på kavring om du gillar ”fittamadar” *).

Använd resten av skyn till såsen. Kokt potatis, rödkål och skysås är klassiska tillbehör.

Se även Dagens mat-aforism 7.

Bättre mos på pulvermos 1

”Det här moset måste vi spara lite av till imorgon”, sa lilldottern första gången hon smakade det. Nästa dag ville hon ha samma rätt igen. En far kan inte få bättre utvärdering än från en kräsen nioåring.

Det hela är mycket enkelt. Följ inte receptet på paketet! Det här moset går att äta som det är, utan sås eller annat till. Du får aldrig ett ”fluffigt” mos med pulvermos, men det går inte heller att göra ett lika gott mos på bara färska potatis och samtidigt behålla fluffigheten. Fluffigt = torrt. Gillar du torr mat är du sannolikt inte heller intresserad av matlagning 🙂

  • Tag en stor eller två små potatisar och fintärna.
  • Koka potatisen 5 minuter i en kastrull tillsammans med 5 dl vatten och en rejäl klick smör.
  • Häll under tiden i följande kryddor: salt, vitpeppar, malen muskot, pressad vitlök, torkad eller färsk gräslök. (Det är mycket viktigt att noga avsmaka mängden vitpeppar och salt för vissa pulvermos innehåller redan dessa kryddor och det kan bli för salt eller starkt)
  • Tag av kastrullen från plattan och häll i pulvermos under elvispning så att det blir alldeles för tjockt och torrt.
  • Ställ tillbaka kastrullen på plattan och tillsätt grädde, mjölk och riven ost, fortsätt vispa till lagom konsistens.
  • Avsluta med att slänga i en näve oregano.

Se detta som ett grundrecept. På sajten kommer det att finnas en rad rätter som har detta recept som grund.

Och du som inte heller gillar att följa recept kan inspireras av detta och hitta på något eget.

© Tomas Carlsson 1972-2009

Färglek gör potatis godare och gulare

Det smakar lite godare om potatisen är lite gulare. koktstektpotatis_webDet är enkelt att ordna. Lägg ett kryddmått gurkmeja i kokvattnet. Potatisen på bilden är förkokta i gurkmejat vatten (ej virvlat vatten, obs) sedan virvlade i stekpanna med lagom het olivolja.

Gulpotatisleken passar särskilt bra under påsken.

Den som undrar vad de gröna prickarna är får inte veta annat än att det är diverse torkade örtkryddor jag råkade spilla på just före servering.

Piratmat för stressad

Smaken var överraskande även för en skeppsbruten
Smaken var överraskande även för en skeppsbruten

Här är rätten som hastades ihop med vänster hand och glömdes bort i ugnen. Det tog nog inte tio minuter att fixa till, men smakar mera än vad det skulle gjort om allt varit halvfabrikat.

Tog fram lite fryst fläskfile från frysen (storinköp för 29,90 kilot).

Skar 5 cm tjocka skivor som jag plattade till så att det såg ut som kotletter.Efter lite salt och peppar bara en lätt sveda från stekjärnet. Bitarna las upp i ugnsformen.

Hällde upp den utmärka potatisgratängbas som Willys säljer till lågt pris. Kryddar extra med pressad vitlök, salt, svartpeppar och lite örtkrydda.

Tog fram en skål från kylen med totalt misslyckad bearnaise-sås (rejält skuren)och blandade med en halv förpackning av Knorrs färdiga bearnaise-sås. Råkade visst tappa i några bitar gorgonzola-ost också. Värmde och spädde med vatten.

Denna sås hällde jag över köttet, och allt åkte in i ugnen på 200 grader. Det glömdes kvar där i en timme. Nä, visst, nä, jag råkade visst lägga lite ost uppe på potatisgratängen när jag passerade köket vid något tillfälle.

Ja, jag hade inte tid att laga mat just då, men fick mig en festmiddag av gammal skåpmat.