Pizza med botten av köttfärs

meatzzaNågra diskussioner om pizza i en Facebook-grupp jag är med i ledde till att någon föreslog att pizzabotten skulle bestå av köttfärs. Det lät så galet att jag ställde fler frågor, och jodå, så här ska den göras enligt Mikael Gunnarsson:

Plåt, bakplåtspapper, köttfärs, bakplåtspapper, i den ordningen. Kavla ut köttfärsen till önskad tjocklek. Jag brukar nöja mig med 5-10mm tjock. Om man vill krydda köttfärsen först, avgör man själv. Plocka bort det översta papperet, och tillaga köttfärsen i 200 grader tills den ser färdig ut. Jag brukar höfta. Kanske 15min? Sedan tar man ut den ur ugnen och lägger på ost mm. Sedan in i ugnen igen tills osten bubblar.

Efter lite efterforskningar kom jag fram till att receptet kallas Meatzza, dvs ”köttzza” i svensk tolkning.

LCHFrecept.com har en variant av det där en pajform används i receptet. Om söklar på ”meatzza” dyker fler recept från utländska sajter upp. Det där låter som något jag vill prova. Man kanske kan kalla det för:

STOR PANNBIFF MED OST

Glöm inte huvudingrediensen i pizza – oregano.

Jag skulle nog ha svårt att låta bli en del vitlök och lite andra kryddor också.

 

 

Bättre biff på högrev

Det var med misstänksamhet jag besökte Restaurang Glädje i Skövde för en lunch bestående av högrev med potatismos. Högrev är lätt att misslyckas med och trådiga dallerfeta bitar i rätten dillkött har man fått till leda. Framförallt i skolan. Nu serverades istället köttet som biff.

Med stor förvåning var det både gott, mört och inte alls trådigt, torrt och segt. Efter ett samtal med kocken har jag modifierat receptet en aning och lagade det i helgen. Det blev fantastiskt. Tricket är långsam tillagning och att hålla inne smakerna med Fort Knox-liknande metod.

Så här gjorde jag:

  • Dela köttet i ganska stora bitar och blanda kötthögen med en aning salt och massor med hackad vitlök.
  • Bryn köttet hastigt på alla sidor.
  • Koka en fond enligt nedan.
  • Lägg köttet på plastfolie av polyeten och häll på en aning fond.
  • Rulla ihop till en fast korv. Ta sedan massor av folie runt från alla håll och kanter. Det blev tre ”korvar” av 1,5 kilo högrev.
  • Lägg ”korvarna” i en form och sätt i ugn, 85 grader, i 6-8 timmar.

Fonden sätter smak, men hjälper även till att smälta fettet i det marmorerade köttet. Den långsamma tillagningen gör att köttet blir mört, men också har en trevlig struktur och färg.

Fonden gjorde jag så här:

  • Bryn en lök och lite purjolök i smör.
  • Tillsätt ett par deciliter rödvin.
  • Häll i lite flytande oxfond och krydda med lite örter och svartpeppar efter egen smak.
  • Sila fonden, men behåll det bortsilade.

Den här fonden kan användas till mycket, jag återkommer till det. När jag gjorde högrevskorvarna tog jag 2-3 matskedar fond i varje paket.

När köttet var klart återvände jag till fonden och la tillbaka det bortsilade. Med en mixerstav krossade jag de fasta bitarna och sedan kryddade jag på lite ytterligare, bland annat med chili. När jag kokat upp fonden igen tillsatte jag 1,5 dl grädde blandat med lite mjöl och lätt det sjuda (inte koka) och tjockna en stund. Såsen blir jättegod att mosa sina nykokta potatisar i.

Ovanstående långsamtillagning är ett alternativ till restaurangens kokning i vakuumförpackning. En vakuummaskin är lite dyr och skrymmande för ett vanligt hemkök och då kan man göra något liknande med folie istället. Det viktiga är att det blir fullständigt tätt. Med vakuum tränger kryddorna in i köttet bättre.

Tillagningsmetoden kallas för övrigt för sous vide.

 

Hemmakebab godare än köpekebab

Åh, näst pizza är väl kebab något av det godaste. Matminnen väller över en när det gäller den här typen av ”nyrätter” och man minns när man åt det första gången, och hur man fastnade.

Kebab provade jag i början av 1980-talet i arabkvarteren i Paris. De skar av toppen av en halv frasig limpa och fyllde med den ljuvligaste blandning av nygrillat kött, grönsaker och stark härlig sås. Det går inte att återskapa, men jag ska visa en variant på detta som är enormt gott och mycket godare än när du går och köper kebab.

En bra utgångspunkt är välmarinerat kött som blivit över från en grillning. Receptet på just den här grillningens marinad är hemlig än så länge, men kommer senare här på pulvermos.  Andra grilltips här. Utgångsråvaran är i alla fall vanlig benfri karré. Den har jag vid ett tidigare tillfälle kolgrillat under lock, med en liten röklåda med spån i som sällskap. Medium för att bevara saftigheten. Indirekt grillning för att inte få ytan bränd.

Strimmla upp de grillade bitarna i lagom tjocka munsbitar.

Du behöver också förbereda strimlad sallad, kanske lite finskuren lök, samt riven ost.

Kebabsås
Kryddblandning
Sallad och ost

Gör också en kryddblandning. Där kan du experimentera lite själv, men den behöver innehålla spiskummin, chili, lite salt (beroende på hur salt köttet är innan).

Du behöver också en kebabsås. Receptet på den är också hemligt än så länge, men kommer senare på här på pulvermos.se. Ett tips är att blanda majonäs, turkiskt yoghurt och fixa till konsistensen med en aning vanlig filmjölk. Den ska vara rinnig, men inte lös. Men hur du kryddar den ber jag att få återkomma till. Vill du inte krångla så köper du färdig kebabsås och har eventuellt i lite chili.

Som bröd använder jag vanligt mjukt tacobröd. Det går även att använda libabröd, som ger större en större måltid. Skölj brödet hastigt under kranen och lägg upp så att du kan göra flera kebaber samtidigt. Sköljningen är till för att det inte ska bli torrt och hårt när du värmer det.

Upplagt kött i brödet
Brödet i grilljärnet
Allt på plats före vikning

Innan du steker köttet ska du sätta på det dubbelsidiga grilljärnet så att det hinner bli uppvärmt.

Det är en fantastisk uppfinning som man kan använda till en hel rad olika rätter, inte minst italienska paninis.

Nu är allt färdigt i ditt kebabkök. Dags att steka. Kör stekjärnet ganska varmt, minimalt med olja i (det rinner lätt annars ur brödet). Efter att tillsammans med kryddblandning ha brynt köttet lite krispigt på ytan (inte bränt) sänker du värmen drastiskt och låter det ligga i 1-2 minuter innan du lägger upp lagom portioner i bröden (ta två bröd i taget). Vik sedan brödet på mitten och lägg i grilljärnet. Där tar det ca tre minuter på medelvärme innan brödets utsida är frasig och randig, medan insidan fortfarande är mjuk och go.

Gott, nyttigt och hemmagjort

När du tar ut brödet och viker upp det, lägger du genast i den rivna osten, så att den smälter av värmen. Därpå sallad, och eventuellt lök, och sist kebabsåsen. Vik först upp nederdelen och vik därefter in kanterna och tryck till, så har du en kebab i bröd.

Njut sedan av det frasiga brödet, det krispiga köttet, hettan från kebabsåsen och svalkan från salladen.

Gör du en större kebab kan du rulla in den i lite aluminiumfolie och avsluta med att sätta en halvliters platspåse i botten, så undviks allt spill om såsen rinner ut. Efterhand lär du dig att lägga i lagom med sås för att det inte ska rinna.

Det är självklart inte fel att toppa med fefferoni. En del gillar att ha tunna strimlor av saltgurka.

Du kan naturligtvis byta ut köttet eller komplettera det med falafel-bullar. De går att göra i förväg och kan sedan bara värmas.

Gott mos är grönt mos – bättre mos på pulvermos 2

Ärtor i moset blir alldeles utmärkt gott.

Följer du dessutom förslagen i Bättre mos på pulvermos 1, så blir det extra bra.

Häll i de frysta gröna ärtorna tidigt i processen så att de hinner koka sig mjuka.

Extratips till er med kinkiga barn:

Koka ärtorna i vattnet först. Kör sedan med stavmixern så att de ”försvinner”, fortsätt sedan som vanligt med receptet. Det blir faktiskt väldigt gott, och så ser det lite roligt ut med ett mos som är alldeles grönt.

 

[box]Du som rynkar på näsan så fort du hör ordet ”pulvermos” – tänk om och testa mitt sätt att tillaga det[/box]

Pizza med korv för lyckliga barn

Det värsta jag tycker finns är pizza med pommes frites. Men det är uppenbarligen populärt hos pizzerians kunder. Maximering av kolhydrater är fredagsmys i kvadrat.

Nu när Fredrik Reinfeldt sagt sig gilla korv vill jag tipsa om snabblagad korvpizza som går hem i alla läger.

Pimpad fryst pizza helt enkelt.

Huvudroller: 1 st billig infryst margerita från Lidl, en rejäl wienerkord, en liten skivad lök, riven ost, kryddor.

Sätt på ugnen, finskiva korven. Skiva löken. Lägg detta på den prefabricerade pizzan.

Lägg på torkad oregano, svartpellar, och torkad vitlök. Strö rikligt med riven ost över.

Ringla olivolja eller rapsolja över hela korvpizzahjulet.

Ställ in i ugnen 11-12.32 minuter. Ta ut. Sliza i åttondelar. Mal lite mera oregano mellan fingrarna  över.

Inget är varmare än en nygräddad pizza och inget är kallare än en tio minuter väntande pizza, så avvakta 45 sekunder innan du serverar den.

Det är garanterad godare än en Venezia med pizzaskinka på från pizzahaket, mera finess än en tjock med bröd, men tillräckligt enkelt att göra jämfört med att köra och hämta maten.

Reinfeldt-pizza kort och gott.

 

Goda potatis snabbt

Trots att jag använder flera tillagningsmetoder, tycker jag att mina råstekta potatis går både snabbt och blir gott.

Köp tvättade potatis, då slipper du göra annat än hastigt skölja dem.

Jag börjar med att skära dem i centimetertjocka skivor. Förkoka dem sidan i mikron cirka 8 minuter på full effekt. Jag har ett särskilt kärl för ångkokning i mikron, men det går lika bra att lägga dem i en skål med lite vatten i botten.

I stekpannan smälter jag smör tillsammans med rapsolja. Jag tar ganska mycket – det blir smarrigast så och sänker GI-värdet.

Stek på de förkokta skivorna rätt hårt i 1-2 minuter. Sänk sedan värmen och krydda med salt, peppar, örtblandning (gärna med rosmarin) och eventuellt vitlök. Lägg på ett lock.

Nu står de och blir helt färdiga medan jag fixar såsen, steker kött, eller fixar med salladen. Vänd runt potatisen någon gång.

De är helt klara strax innan de blir så mjuka att de går sönder när man vänder dem – det går ganska fort, så håll ett öga på dem.

Till dessa behövs ingen sås alls, men det är inte förbjudet att komplettera med det. Kanske bara lite rödvinssky till köttet?

Hemligt recept: Tomas bacon-ost

Det här blev så gott så jag vill helst inte skriva ned det här. Håll alltså detta recept så hemligt som möjligt och hänvisa till mig om ni tvunget måste bjuda andra på det. Tack!

Jag blev inspirerad av det här receptet på bacon-marmelad. Jag har inte provat det, men det låter gott-äckligt. Dessutom gillar jag inte sirap.

Tomas bacon-ost går snabbt att ordna till. Gör så här:

1) Knaperstek bacon och låt svalna.
2) Lägg ditt bacon i en köksassistent med knivar
3) Tillsätt lagom mycket får-ost (t ex fetaost)  i förhållande till hur mycket bacon du tagit.
4) Mixa snabbt och tillsätt sedan lite chili, örtkryddor, vitlökar, honung.
5) Kör igång maskinen på högsta och häll någon matsked olivolja och därefter mjölk till önskad konsistens.

Tänk på att osten ser lösare ut än den blir när den väl blivit kyld. När den är nästan på gränsen till rinnig så är den bekvämt bredbar efter kylning.

Du som provar, berätta vad du tycker om det.

Att inte bacon-Erik kommit på detta 😉

Inka-mat efter crowd sourcing

Wikipedia, Google och snälla människor på e-postlistor har deltagit i att ta fram maten jag bjöd på i Internationella Matklubben. Temat var Inka och jag bestämde mig för att hålla rätterna så mycket till Peru som möjligt. Bilder längst ned i inlägget.

Först blev det Papa a la Huancaina. Det är en traditionell kall rätt som fungerar som starter eller som picknickmat. Namnet Huancaina kommer från orten rätten kommer från och är också namnet på själva såsen. Det lär finnas närmare 400 olika sorters potatis i den sydamerikanska matlagningen. Jag tog vad jag hade.

Rätten är inte alls svår att göra. Den gör sig själv. Det som tar längst tid är att handla maten.
Koka potatis och låt den kallna. Gör såsen under tiden.

Såsen består av queso fresco = fetaost, färsk chilipeppar (helst gul aji amarillo, men det är svårt att få tag på), mera andra sorters peppar beroende på vilket recept du letar upp, kondenserad mjölk, vitlök, olivolja, salt och peppar. Kör allt i en mixer och späd med teskedsvis med vatten till önskad konsistens.

Det som blir över blir en alldeles formidabel bredbard ost när det stått i kylen ett tag.

Lägg salladsblad på en tallrik. Arrangera potatisskivor, svarta oliver och ägghalvor. Lägg på såsen. Det hela kan stå framme ett tag så att det är klart på bordet när gästerna kommer.

Som huvudrätt blev det en kombination av tre olika rätter:
Ceviche (citrongravad fisk)
Quinoa-sallad
Chimichurry (grön sås)

Marinadsåsen till Cevichen innerhåller allt möjligt. Jag kombinerade ett par olika varianter så att det slutade med lime, apelsin, koriander, diverse chilisorter (bland annat färsk), vitlök, rödlök, socker, salt. Finessen med marinaden är att den denaturera proteinerna och efter ett par timmar i kylen är fisken som gravad, fast med mycket mera frisk smak och mycket mindre fet.

Quinoa-salladen kan serveras halvvarm, men jag valde att servera den kall. Jag blandade röd och vit quinoa för att få det lite intressantare. Sedan i med fetaosttärningar, rödlök, chili, avokado och kryddor efter smak.

Chimichurry är en sås som passar till det mesta. Det är nästan som en pesto, fast utan nötter. Jag tog ett rejält knippe bredbladig persilja, plockade oregano i trädgården och körde det i matberedaren tillsammans med vitlök, chili, salt, olivolja och vinäger. Jag tog även i lite finhackad gul lök på slutet (kör inte den i matberederan för då blir den besk).

Som efterrätt satsade jag på chokladglass, kolasås, jordgubbar och nougat. Nu var det inga kokablad inblandade så det blev inte den sortens kolasås. Istället kokte jag en burk konserverad sötmjölk i vattenbad i fyra timmar. Och det blev alldeles ljuvligt gott. Som bröstmjölk på godissteroider. Det odlas ju en hel del kakao i sydamerika, så det fick bli det inka-aktiga här, men den som söker på inka-desserter hittar en hel del spännande varianter att laga.

Sammantaget blev det en ganska frisk och fräsch måltid. Det enda att anmärka på var att allt det syrliga slog ut det chilenska rödvin vi drack till (Gato Negro). Jag skulle nog rekommendera ett mexikansk mesigt öl istället till det här. Eller vanligt vatten för den som vill ha alkoholfritt.