Pizza med korv för lyckliga barn

Det värsta jag tycker finns är pizza med pommes frites. Men det är uppenbarligen populärt hos pizzerians kunder. Maximering av kolhydrater är fredagsmys i kvadrat.

Nu när Fredrik Reinfeldt sagt sig gilla korv vill jag tipsa om snabblagad korvpizza som går hem i alla läger.

Pimpad fryst pizza helt enkelt.

Huvudroller: 1 st billig infryst margerita från Lidl, en rejäl wienerkord, en liten skivad lök, riven ost, kryddor.

Sätt på ugnen, finskiva korven. Skiva löken. Lägg detta på den prefabricerade pizzan.

Lägg på torkad oregano, svartpellar, och torkad vitlök. Strö rikligt med riven ost över.

Ringla olivolja eller rapsolja över hela korvpizzahjulet.

Ställ in i ugnen 11-12.32 minuter. Ta ut. Sliza i åttondelar. Mal lite mera oregano mellan fingrarna  över.

Inget är varmare än en nygräddad pizza och inget är kallare än en tio minuter väntande pizza, så avvakta 45 sekunder innan du serverar den.

Det är garanterad godare än en Venezia med pizzaskinka på från pizzahaket, mera finess än en tjock med bröd, men tillräckligt enkelt att göra jämfört med att köra och hämta maten.

Reinfeldt-pizza kort och gott.

 

Pizzabluffen ingenjören avslöjar

Av priset att döma får man mera pizza om man köper en familjepizza.
Faktum är att en familjepizza upplevs som mer än tre pizzor.

Men så är inte sanningen. En familjepizza kostar i regel mera än två pizzor men mindre än tre pizzor. Samtidigt är en familjepizza mindre till ytan sett än vad två pizzor är. Närmare bestämt får man 29 kvadratcentimeter mindre pizza om man väljer det dyrare alternativet.

Det är en rejäl vinst för pizzerian att baka en familjepizza, jämfört med att baka två vanliga pizzor. Både i tid och pengar. Samtidigt ger det också mer pengar.

Jag tittar in på en sajt för pizzerior och väljer slumpmässigt en av pizzeriorna. Där kostar den billigaste pizzan, en Margerita, 55 kronor. Samma pizza i familjeformat kostar 150 kronor. Att köpa två vanliga kostar då alltså 40 kronor mindre än en stor.

På andra pizzerior jag varit på har förhållandet varit detsamma.

I och med mindre yta och mindre arbete borde ovanstående familjepizza kosta högst 90 kronor.

Låt oss nu gemensamt tala om detta för alla pizzerior i landet och ändra på prissättningen på våra pizzor.

© Tomas Carlsson 2011-11-24

 

 

Hemligt recept: Tomas bacon-ost

Det här blev så gott så jag vill helst inte skriva ned det här. Håll alltså detta recept så hemligt som möjligt och hänvisa till mig om ni tvunget måste bjuda andra på det. Tack!

Jag blev inspirerad av det här receptet på bacon-marmelad. Jag har inte provat det, men det låter gott-äckligt. Dessutom gillar jag inte sirap.

Tomas bacon-ost går snabbt att ordna till. Gör så här:

1) Knaperstek bacon och låt svalna.
2) Lägg ditt bacon i en köksassistent med knivar
3) Tillsätt lagom mycket får-ost (t ex fetaost)  i förhållande till hur mycket bacon du tagit.
4) Mixa snabbt och tillsätt sedan lite chili, örtkryddor, vitlökar, honung.
5) Kör igång maskinen på högsta och häll någon matsked olivolja och därefter mjölk till önskad konsistens.

Tänk på att osten ser lösare ut än den blir när den väl blivit kyld. När den är nästan på gränsen till rinnig så är den bekvämt bredbar efter kylning.

Du som provar, berätta vad du tycker om det.

Att inte bacon-Erik kommit på detta 😉

Inka-mat efter crowd sourcing

Wikipedia, Google och snälla människor på e-postlistor har deltagit i att ta fram maten jag bjöd på i Internationella Matklubben. Temat var Inka och jag bestämde mig för att hålla rätterna så mycket till Peru som möjligt. Bilder längst ned i inlägget.

Först blev det Papa a la Huancaina. Det är en traditionell kall rätt som fungerar som starter eller som picknickmat. Namnet Huancaina kommer från orten rätten kommer från och är också namnet på själva såsen. Det lär finnas närmare 400 olika sorters potatis i den sydamerikanska matlagningen. Jag tog vad jag hade.

Rätten är inte alls svår att göra. Den gör sig själv. Det som tar längst tid är att handla maten.
Koka potatis och låt den kallna. Gör såsen under tiden.

Såsen består av queso fresco = fetaost, färsk chilipeppar (helst gul aji amarillo, men det är svårt att få tag på), mera andra sorters peppar beroende på vilket recept du letar upp, kondenserad mjölk, vitlök, olivolja, salt och peppar. Kör allt i en mixer och späd med teskedsvis med vatten till önskad konsistens.

Det som blir över blir en alldeles formidabel bredbard ost när det stått i kylen ett tag.

Lägg salladsblad på en tallrik. Arrangera potatisskivor, svarta oliver och ägghalvor. Lägg på såsen. Det hela kan stå framme ett tag så att det är klart på bordet när gästerna kommer.

Som huvudrätt blev det en kombination av tre olika rätter:
Ceviche (citrongravad fisk)
Quinoa-sallad
Chimichurry (grön sås)

Marinadsåsen till Cevichen innerhåller allt möjligt. Jag kombinerade ett par olika varianter så att det slutade med lime, apelsin, koriander, diverse chilisorter (bland annat färsk), vitlök, rödlök, socker, salt. Finessen med marinaden är att den denaturera proteinerna och efter ett par timmar i kylen är fisken som gravad, fast med mycket mera frisk smak och mycket mindre fet.

Quinoa-salladen kan serveras halvvarm, men jag valde att servera den kall. Jag blandade röd och vit quinoa för att få det lite intressantare. Sedan i med fetaosttärningar, rödlök, chili, avokado och kryddor efter smak.

Chimichurry är en sås som passar till det mesta. Det är nästan som en pesto, fast utan nötter. Jag tog ett rejält knippe bredbladig persilja, plockade oregano i trädgården och körde det i matberedaren tillsammans med vitlök, chili, salt, olivolja och vinäger. Jag tog även i lite finhackad gul lök på slutet (kör inte den i matberederan för då blir den besk).

Som efterrätt satsade jag på chokladglass, kolasås, jordgubbar och nougat. Nu var det inga kokablad inblandade så det blev inte den sortens kolasås. Istället kokte jag en burk konserverad sötmjölk i vattenbad i fyra timmar. Och det blev alldeles ljuvligt gott. Som bröstmjölk på godissteroider. Det odlas ju en hel del kakao i sydamerika, så det fick bli det inka-aktiga här, men den som söker på inka-desserter hittar en hel del spännande varianter att laga.

Sammantaget blev det en ganska frisk och fräsch måltid. Det enda att anmärka på var att allt det syrliga slog ut det chilenska rödvin vi drack till (Gato Negro). Jag skulle nog rekommendera ett mexikansk mesigt öl istället till det här. Eller vanligt vatten för den som vill ha alkoholfritt.

Falukorv tandoori ger torsdagsknorr

Tandoorikryddad falukorv med currylök och hemgjorda friterade potatisar

 

 

En tråkig falukorv i kylen blir en festlig rätt en torsdagskväll.
Skär den i tärningar eller stavar (då kan du kalla den kebab inför barnen).
Stek den långsamt i olivolja. Krydda med tandoori masala tidigt under stekningen.

Stek samtidigt lökringar i lite curry.

Ett par överblivna potatisar gör du tunna klyftor av och friterar. Fritera så här:
1. 180 grader i fem minuter.
2. Ta upp och låt vila i två minuter.
3. Fritera i ytterligare två minuter.
4. Krydda med pommeskrydda, men måttligt så att det inte blir för salt. Korven är salt.

Såsen är en underbar Alioli från A La Catering i Kalmar.

Dolda fakta om pizza

Det är bara att erkänna. Jag älskar pizza.

För mycket sås på pizzan? Beställ såsen bredvid istället
För mycket sås på pizzan? Beställ såsen bredvid istället

Inte i alla former dock. Ananas, svamp, sardeller är inget för mig. Inte heller  socker i tomatsåsen. Pizzan på bilden intill är inte heller optimal – den har förstörts med en flod av sås över sig.

Idag har Göteborgs-Posten en stor test av kebabpizza.

Eftersom jag läser ganska många reportage om just pizza och även har en del pizzaböcker, har jag märkt att  det är en del fakta som sällan kommer fram i dessa. Därför vill jag belysa några saker i det här inlägget.

* Pizzasallad till eller före pizzan bidrar till att sänka GI-värdet rejält på måltiden. Det är vinägern i salladen som ger denna effekt. Eftersom vitkål har lågt kolhydratinnehåll är det kolhydraterna i pizzabrödet som som påverkas mest av GI-sänkningen. Åter pepperoni till pizzan bidrar det ytterligare till sänkt GI och ökad förbränning.

* Pizza är nyttig mat. Ät den långsamt så känner du när du blir mätt. Ta alltid hem det som blir över när du äter din pizza ute. När man äter fet mat med lite kolhydrater i tar det längre tid att bli hungrig igen. Du äter förmodligen mindre av annat det kommande dygnet.

* Pizza anses innehålla mycket fett. Testet i GP visar på ganska stora fettmängder. Samtidigt har de där köpt pizzor med såsen ringlad över pizzan. Ät inte pizza så! Det bästa är att beställa såsen vid sidan om. Sedan lägger man en liten klick sås på tallriken och doppar försiktigt sin pizzabit i såsen. Då minskar fettintaget eftersom du förmodligen får i dig mindre sås en de oceaner som många pizzerior envisas med att förstöra sina kebabpizzor med.
Tag gärna stark sås. Chilipeppar sätter fart på förbränningen.
Det är inte heller dumt att käka upp delarna med pålägg först och sedan, om man inte är mätt, doppa bitar av kanterna i såsen.

* När det i media schablonmässigt skrivs om att pizza är onyttigt pga hög fetthalt och lågt kolhydratinnehållet görs sällan jämförelser med andra rätter. Går man till en lunchbar där mekaniker, byggjobbare och andra käkar kan man se husmanskostportioner som är åt precis samma håll som en pizza. Se tallriken framför dig; ett par potatiser, massor av köttbullar och allt översköljt med massor av brun gräddsås. Till det inlagd gurka. Det är i stort sett samma sak som en pizza med pizzasallad och pepperoni rent näringsmässigt.

* Det ursprungliga receptet på pizza innehåller inget kött alls. Men massor av olivolja.

* Pizza med fisk eller skaldjur innehåller massor av nyttiga fetter.

Fotnot: Den bästa kebabpizza jag ätit i Sverige och utomlands (och jag har ätit massor av kebabpizza) finns på Pizzeria Milano i Lyrestad och Pizzeria Milano i Mariestad. De använder samma recept och godare/matigare kebabpizza är svårt att hitta. Vill man ha annat kött än karré finns det många pizzerior landet runt som har goda recept. Framförallt i Malmö. Den bästa pizzan åt jag i Neapel. Den bestod av en tomatsås så mustig att den nästan smakade som kött, mozarellaost krämig och rena gomsmekningen och väldigt god olivolja. Inget annat. Och så vedugnsbakad förstås.

© Tomas Carlsson 2009-11-12

Knäcke räddar brödet mögeldöden

Sånadär tunna bröd som de rullar in falafeln i kan man köpa i en del affärer för nästan ingenting. De smakar inte så mycket, men är utan konserveringsmedel och går att rulla in alltmöjligt gott i och funkar till nöds som pizzabotten också. Dock är hållbarheten kort, de möglar på mindre än en vecka – såvida man inte gör knäckebröd av dem. Och med tanke på vad liknande knäcke i ostaffärerna kostar så är det verkligen lönt att meka ihop några när man ändå har ugnen igång.
Jag brukar klippa bröden i fjärdedelar och lägga dem med bleka sidan upp på bakplåtspapper. Sedan penslar jag med olivolja, strör på flingsalt och oregano eller nån god kryddörtsblandning. In i ugnen tills de blir ljusbruna, det tar kanske 5-10 minuter i 225 grader – så var det klart. De verkar hålla sig bra i en vanlig kakburk, men här blir de sällan så gamla innan alla är uppätna.

Färglek gör potatis godare och gulare

Det smakar lite godare om potatisen är lite gulare. koktstektpotatis_webDet är enkelt att ordna. Lägg ett kryddmått gurkmeja i kokvattnet. Potatisen på bilden är förkokta i gurkmejat vatten (ej virvlat vatten, obs) sedan virvlade i stekpanna med lagom het olivolja.

Gulpotatisleken passar särskilt bra under påsken.

Den som undrar vad de gröna prickarna är får inte veta annat än att det är diverse torkade örtkryddor jag råkade spilla på just före servering.